Våren närmar sig, koltrasten har synts en tid, solen blir varmare. Snart får vi får se hur träden skiftar i den första grönskan. Mirakeltid. Ta del av den underbara våren. Var och en på sitt sätt. Kanske leka ute lite längre. Sätta frön till odlingarna, på balkongen eller trädgårdslandet. Eller bara få sitta i solen en stund.
Då kommer datumet att såga ner alla lindarna närmare också. Kanske det redan finns i någons agenda?
Gick en promenad på det Stora torget i dag. En del av de röda banden på lindarna finns kvar.
De påminner mig om det orimliga. Alla träden ska ju bort!
Utom de på sitt hörn, förstås. Eftergiften.
Det får mig att tänka på det slöseri som det är när man tar bort något som fyller sitt syfte på så många sätt, som lindarna gör. De har ett stort värde som ska tas hand om och bevaras. Inte förskingras och demoleras. De är historiska och kan överleva flera politiska mandatperioder till.
Politiker, ta er samman, riv upp ert beslut och spara lindarnas rötter!
C.
måndag 16 februari 2009
tisdag 3 februari 2009
Det "bidde" en i varje hörn.
Lindarna del två.
Kommuntjänstemän och politiker, vem vill vad och hur?
En intressant studie i beslutsfattning. Börja med raka rader körsbär, folk reagerar, backa lite, lindar får vara kvar. Folket lugnar ner sig. Gå fram lite, varannan körsbär, varannan lind. Många undrar, vadå? Mixtra mera, lindar bort. Färgbyte i förbifarten, rosa till vitt. Så till det stora Trixet. En lind i varje hörn. Uttrycket, att få vara med på ett hörn har givits helt nya dimensioner. En stilla fråga? Vad säger Örebroarna?
Det har varit många bra insändare i NA. Jag vill gratulera Anki Ekegren som nästan fått svar på sina viktiga frågor och Ann Sidén för hennes artikel som var mycket läsvärd. Några nämnda ingen glömd.
Nu vill jag bara en sak, skriva på en namnlista, då jag missade den förra som (enligt ryktet) fanns på Lindska bokhandeln. Sedan i måndags finns listor där, jag hoppas de fylls på.
I dag läste jag om Lena Hansson och nu ska jag besöka hennes webbsida. Vi är uppenbarligen många som vill att det vi tycker om, tas väl hand om och bevaras.
Ska också ta med ett rött band och knyta runt min favoritlind.
C.
Kommuntjänstemän och politiker, vem vill vad och hur?
En intressant studie i beslutsfattning. Börja med raka rader körsbär, folk reagerar, backa lite, lindar får vara kvar. Folket lugnar ner sig. Gå fram lite, varannan körsbär, varannan lind. Många undrar, vadå? Mixtra mera, lindar bort. Färgbyte i förbifarten, rosa till vitt. Så till det stora Trixet. En lind i varje hörn. Uttrycket, att få vara med på ett hörn har givits helt nya dimensioner. En stilla fråga? Vad säger Örebroarna?
Det har varit många bra insändare i NA. Jag vill gratulera Anki Ekegren som nästan fått svar på sina viktiga frågor och Ann Sidén för hennes artikel som var mycket läsvärd. Några nämnda ingen glömd.
Nu vill jag bara en sak, skriva på en namnlista, då jag missade den förra som (enligt ryktet) fanns på Lindska bokhandeln. Sedan i måndags finns listor där, jag hoppas de fylls på.
I dag läste jag om Lena Hansson och nu ska jag besöka hennes webbsida. Vi är uppenbarligen många som vill att det vi tycker om, tas väl hand om och bevaras.
Ska också ta med ett rött band och knyta runt min favoritlind.
C.
onsdag 17 december 2008
Hedvig Blidberg
BEVARA LINDARNA.
”Jag stod i Örebro på Stortorget, ej mer det gamla skräpiga, men en rymlig, skön och städad plan där tusentals kan rymmas. Omkring mig böljade ett brokigt vimmel. En talrik mängd av folk från stad och land, köpslående om rikliga förråd af allt hvad välskött land förmådde alstra. Där sågs en mångfald utaf skilda dräkter och hördes Nerikesmålets skiftningar, ty folk från alla kanter samlas dit. På bägge sidor torget var sin rad med höga hus. Dem konstnärshand med smak och måtta smyckat.” Orden är min farmors morfars. Gustaf Wilhelm Gumaelius var prost i Nikolaikyrkan och riksdagsman. Han och hans bror grundade flera skolor i Örebro däribland Tekniska gymnasiet och den första Flickskolan.
Han såg också till att Engelbrekt står staty på Stortorget. Inledningsorden är saxade ur en diktcykel som prosten skrev för att inspirera till en insamling för att kunna gjuta statyn i brons.
1865 kunde GW Gumaelius se sin vision förverkligad. Invigningen blev något av det mest storslagna Örebro någonsin skådat. Karl XV höll tal, Stora torget var svart av folk. På kvällen var det stor bankett på Stora hotellet, hedersgästen var August Blanche.
Jag antar att lindarna vid Stortorget planterades i den här vevan.
Kära nutida makthavare i Örebro. Tag inte livet av dessa gamla träd, tänk på vad de har att berätta! Skänk den gamle prosten glädje i sin himlarymd och lindring i hans hjärta då han blickar ner på sin kyrka och sitt kära torg med Engelbrekt som vakar över staden.
Varför inte plantera små körsbärsträd i stora krukor att ställa kring en solig plats på torget, ty körsbärsblom är gott för själen!
Med vänlig hälsning
Hedvig Blidberg, Roslagen.
”Jag stod i Örebro på Stortorget, ej mer det gamla skräpiga, men en rymlig, skön och städad plan där tusentals kan rymmas. Omkring mig böljade ett brokigt vimmel. En talrik mängd av folk från stad och land, köpslående om rikliga förråd af allt hvad välskött land förmådde alstra. Där sågs en mångfald utaf skilda dräkter och hördes Nerikesmålets skiftningar, ty folk från alla kanter samlas dit. På bägge sidor torget var sin rad med höga hus. Dem konstnärshand med smak och måtta smyckat.” Orden är min farmors morfars. Gustaf Wilhelm Gumaelius var prost i Nikolaikyrkan och riksdagsman. Han och hans bror grundade flera skolor i Örebro däribland Tekniska gymnasiet och den första Flickskolan.
Han såg också till att Engelbrekt står staty på Stortorget. Inledningsorden är saxade ur en diktcykel som prosten skrev för att inspirera till en insamling för att kunna gjuta statyn i brons.
1865 kunde GW Gumaelius se sin vision förverkligad. Invigningen blev något av det mest storslagna Örebro någonsin skådat. Karl XV höll tal, Stora torget var svart av folk. På kvällen var det stor bankett på Stora hotellet, hedersgästen var August Blanche.
Jag antar att lindarna vid Stortorget planterades i den här vevan.
Kära nutida makthavare i Örebro. Tag inte livet av dessa gamla träd, tänk på vad de har att berätta! Skänk den gamle prosten glädje i sin himlarymd och lindring i hans hjärta då han blickar ner på sin kyrka och sitt kära torg med Engelbrekt som vakar över staden.
Varför inte plantera små körsbärsträd i stora krukor att ställa kring en solig plats på torget, ty körsbärsblom är gott för själen!
Med vänlig hälsning
Hedvig Blidberg, Roslagen.
onsdag 10 december 2008
Varför lindarna på Stortorget måste bevaras
LINDARNA
Stortorgets lindar befinner sig för närvarande och minst 100 år framåt i sina bästa år.
Lindar kan nog sägas vara de mest tåliga träd som finns: de klarar täta städer, stark beskärning, många olika slags växtplatser och har en oöm bark. Lindar kan alltså beskäras till vilken form som helst. Genom reduktion av kronorna kan de bli ogästvänliga för såväl kajor som löss (vilka tycker om söt vätska). Men lindarna måste vårdas – liksom alla träd! De blommar på försommaren med ljusgröna blommor och avger en underbar doft. Grönskan är skir och släpper igenom ljus.
I Örebro har vi ett för Sverige unikt bestånd av lindar, härstammande från en import från Holland på 1600-talet. Det är inte osannolikt att lindarna på Stortorget härstammar från denna tid. Örebro är för övrigt en lindarnas stad. Linden finns rikligt representerad i staden, bl.a. i esplanadalléerna!
KÖRSBÄRSTRÄD
Körsbärsträd är vackra, om än en smula spretiga, de är trädgårdsträd. De passar bäst i en trädgård – friväxande. De ger en relativt stor krona (olika beroende på sort). Kan, eller bör, inte beskäras, eftersom de är ömtåliga. De är känsliga för angrepp av olika slag. Stammen är smal och ömtålig för slitage, barken vacker men ömtålig. De blommar vackert men under mycket kort tid.
KAJORNA
Kajornas antal kan tyvärr inte decimeras nämnvärt. De sitter gärna i höga, relativt glesa trädkronor. När lindarna på Stortorget beskärs till lägre höjd med glesare och begränsade kronor (under 4 m höjd), blir de inte längre lika attraktiva nattkvarter för kajorna.
LÖSSEN
En viss lus älskar vissa lindar (men inte alla). Det är från lössen den klibbiga vätskan faller ner på torget. Genom att begränsa/beskära kronorna kan också mängden löss begränsas betydligt. Där nyplantering erfordras återplanteras lindar av en viss sort som lössen inte gillar. Sådana lindar finns. Dessutom bör torget regelbundet städas/spolas, vilket nu sker alldeles för sällan.
KOSTNADER
Det säger sig självt att nyplantering av ett relativt känsligt träd, som stora körsbärsträd, är kostsamt – mycket kostsamt, ju större ju dyrare. De träd som planteras på torget bör vara stora, helst som en beskuren lind. Att ett bevarande av lindarna är betydligt billigare säger sig självt, även inräknat komplettering (på för närvarande tomma platser) och beskärning/vård.
Sammantaget finns ingen tvekan om att lindarna på Stortorget skall bevaras och utvecklas!
Jerk Alton
LINDARNA
Stortorgets lindar befinner sig för närvarande och minst 100 år framåt i sina bästa år.
Lindar kan nog sägas vara de mest tåliga träd som finns: de klarar täta städer, stark beskärning, många olika slags växtplatser och har en oöm bark. Lindar kan alltså beskäras till vilken form som helst. Genom reduktion av kronorna kan de bli ogästvänliga för såväl kajor som löss (vilka tycker om söt vätska). Men lindarna måste vårdas – liksom alla träd! De blommar på försommaren med ljusgröna blommor och avger en underbar doft. Grönskan är skir och släpper igenom ljus.
I Örebro har vi ett för Sverige unikt bestånd av lindar, härstammande från en import från Holland på 1600-talet. Det är inte osannolikt att lindarna på Stortorget härstammar från denna tid. Örebro är för övrigt en lindarnas stad. Linden finns rikligt representerad i staden, bl.a. i esplanadalléerna!
KÖRSBÄRSTRÄD
Körsbärsträd är vackra, om än en smula spretiga, de är trädgårdsträd. De passar bäst i en trädgård – friväxande. De ger en relativt stor krona (olika beroende på sort). Kan, eller bör, inte beskäras, eftersom de är ömtåliga. De är känsliga för angrepp av olika slag. Stammen är smal och ömtålig för slitage, barken vacker men ömtålig. De blommar vackert men under mycket kort tid.
KAJORNA
Kajornas antal kan tyvärr inte decimeras nämnvärt. De sitter gärna i höga, relativt glesa trädkronor. När lindarna på Stortorget beskärs till lägre höjd med glesare och begränsade kronor (under 4 m höjd), blir de inte längre lika attraktiva nattkvarter för kajorna.
LÖSSEN
En viss lus älskar vissa lindar (men inte alla). Det är från lössen den klibbiga vätskan faller ner på torget. Genom att begränsa/beskära kronorna kan också mängden löss begränsas betydligt. Där nyplantering erfordras återplanteras lindar av en viss sort som lössen inte gillar. Sådana lindar finns. Dessutom bör torget regelbundet städas/spolas, vilket nu sker alldeles för sällan.
KOSTNADER
Det säger sig självt att nyplantering av ett relativt känsligt träd, som stora körsbärsträd, är kostsamt – mycket kostsamt, ju större ju dyrare. De träd som planteras på torget bör vara stora, helst som en beskuren lind. Att ett bevarande av lindarna är betydligt billigare säger sig självt, även inräknat komplettering (på för närvarande tomma platser) och beskärning/vård.
Sammantaget finns ingen tvekan om att lindarna på Stortorget skall bevaras och utvecklas!
Jerk Alton
torsdag 4 december 2008
Klimatet och kajorna
Spara lindarna är ett seriöst forum som söker fakta om vad som hände kring beslutet att såga ner 40 helt friska lindar, som kan stå mellan 40 och 100 år till.
Finns det inga bättre alternativ än sågen. Jo!
Hamla/beskär, ge dem omsorg och skötsel, som visar att vi bryr oss. Träden är historia och framtid. Vill vi ha vår historia på linjalraka rader?
Tror vi verkligen på vetenskapen som säger oss att klimatet förändras? I så fall varför lägga 3,5 miljoner på träd utan att veta om de klarar av de tuffa klimatbetingelser som redan nu håller på att ske. Träden är tidigblommande och kan börja att knoppas redan i december efter en varmperiod. De grenarna dör, sedan faller det små grenar på marken hela sommaren. Det är inte helt säkert att de orkar blomma som det är sagt, om vi får lynniga vintrar. Planterar man japanska körsbärsträd för att skapa en debatt om klimatförändringarna är skälet gott men 3,5 miljoner eldas sas. åt kajorna.
Eller är klimatförändringarna kanske bara är något som tidningarna skriver om för att fylla spaltutrymme?
Lindarna fyller sin plats på detta enorma torg, de är i dag en fin förbindelselänk mellan arkitektur och denna tomma yta som är Stortorget. På denna tomma yta kan kan de fågelskit rädda tryggt gå i mitten.
Visst bajsar kråkorna lite här och där, kanske affärsidkarna kan ta till sig den kontinentala vanan att spola trottoaren då och då. Det borde vara i deras intresse. Det finns säkert någon galant lösning på detta problem. Det är ju 3,5 miljoner i potten.
Så till sist en fråga, den viktigaste, när inte Stadsträdgårdsmästaren kan få yttra sig i denna fråga vem kan då yttra sig?
Kan vi med demokratiska medel få politikerna att ta sitt förnuft till fånga och riva upp beslutet?
C.
Finns det inga bättre alternativ än sågen. Jo!
Hamla/beskär, ge dem omsorg och skötsel, som visar att vi bryr oss. Träden är historia och framtid. Vill vi ha vår historia på linjalraka rader?
Tror vi verkligen på vetenskapen som säger oss att klimatet förändras? I så fall varför lägga 3,5 miljoner på träd utan att veta om de klarar av de tuffa klimatbetingelser som redan nu håller på att ske. Träden är tidigblommande och kan börja att knoppas redan i december efter en varmperiod. De grenarna dör, sedan faller det små grenar på marken hela sommaren. Det är inte helt säkert att de orkar blomma som det är sagt, om vi får lynniga vintrar. Planterar man japanska körsbärsträd för att skapa en debatt om klimatförändringarna är skälet gott men 3,5 miljoner eldas sas. åt kajorna.
Eller är klimatförändringarna kanske bara är något som tidningarna skriver om för att fylla spaltutrymme?
Lindarna fyller sin plats på detta enorma torg, de är i dag en fin förbindelselänk mellan arkitektur och denna tomma yta som är Stortorget. På denna tomma yta kan kan de fågelskit rädda tryggt gå i mitten.
Visst bajsar kråkorna lite här och där, kanske affärsidkarna kan ta till sig den kontinentala vanan att spola trottoaren då och då. Det borde vara i deras intresse. Det finns säkert någon galant lösning på detta problem. Det är ju 3,5 miljoner i potten.
Så till sist en fråga, den viktigaste, när inte Stadsträdgårdsmästaren kan få yttra sig i denna fråga vem kan då yttra sig?
Kan vi med demokratiska medel få politikerna att ta sitt förnuft till fånga och riva upp beslutet?
C.
onsdag 3 december 2008
Lindarna på Stortorget
Länsstyrelsen i Örebro har i ett yttrande från den 21 november 2008 diskuterat lindarna på Stortorget. Följande är sammanfattande utdrag ur yttrandet:
Linden är ett mycket tåligt trädslag som finns i stort antal i norra Europa, många av dem mycket gamla. Till skillnad från många andra trädslag tål linden att beskäras kontinuerligt, vilket gör den lämplig för stadsmiljö, där träden inte får växa sig för höga och täta. Många gånger är lindarna äldre än de äldsta byggnaderna.
Under de senaste 100 åren har Stortorget i Örebro varit inramat av lindar, några av träden kanske tom är så gamla. Torget med sina byggnader är utpekat som en kulturhistoriskt värdefull miljö. Lindarna med sin långa tradition som prydnadsträd och nyttoträd hör samman med denna kulturhistoriska miljö. Trädmiljöer med lång kontinuitet ger ofta staden hög status och identitet åt staden. Unter den Linden i Berlin har sitt ursprung i 1600-talet.
Lindarna på Stortorget kan med rätt skötsel, beskärning av kronorna och minskning av höjden, säkert växa där i minst hundra år till. Eftersom kajorna som söker nattkvarter i lindarna på Stortorget är ett problem, skulle problemet minska när trädkronorna blir mindre och träden lägre. Viktigt är också att torget städas ordentligt. Ingen kan heller säkert veta hur kajorna skulle reagera inför körsbärsträd som skulle ersätta lindarna. De kanske duger lika bra som nattkvarter.
Skötseln av träden i staden måste betona förebyggande åtgärder, som beskärning istället för avverkning, så att livslängden på äldre träd förlängs.
Länsstyrelsen i Örebro har i ett yttrande från den 21 november 2008 diskuterat lindarna på Stortorget. Följande är sammanfattande utdrag ur yttrandet:
Linden är ett mycket tåligt trädslag som finns i stort antal i norra Europa, många av dem mycket gamla. Till skillnad från många andra trädslag tål linden att beskäras kontinuerligt, vilket gör den lämplig för stadsmiljö, där träden inte får växa sig för höga och täta. Många gånger är lindarna äldre än de äldsta byggnaderna.
Under de senaste 100 åren har Stortorget i Örebro varit inramat av lindar, några av träden kanske tom är så gamla. Torget med sina byggnader är utpekat som en kulturhistoriskt värdefull miljö. Lindarna med sin långa tradition som prydnadsträd och nyttoträd hör samman med denna kulturhistoriska miljö. Trädmiljöer med lång kontinuitet ger ofta staden hög status och identitet åt staden. Unter den Linden i Berlin har sitt ursprung i 1600-talet.
Lindarna på Stortorget kan med rätt skötsel, beskärning av kronorna och minskning av höjden, säkert växa där i minst hundra år till. Eftersom kajorna som söker nattkvarter i lindarna på Stortorget är ett problem, skulle problemet minska när trädkronorna blir mindre och träden lägre. Viktigt är också att torget städas ordentligt. Ingen kan heller säkert veta hur kajorna skulle reagera inför körsbärsträd som skulle ersätta lindarna. De kanske duger lika bra som nattkvarter.
Skötseln av träden i staden måste betona förebyggande åtgärder, som beskärning istället för avverkning, så att livslängden på äldre träd förlängs.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)